Stämplar på svenska bajonetter
© Per Holmbäck
Uppdaterad: 2018-04-11
1. Tillverkning
1700-talsbajonetten tillverkades i regel i tre delar, hylsan, armen med klingan samt vingskruven.
Hylsan tillverkades ofta av kasserade muskötpipor vilka fästes vid armen genom vällning.
Följande yrkeskategorier fanns vid bajonettsmide:
| Bajonettsmeder |
Gemensamm benämning.
Svetsare hade hand om bajonettsmidet. (Denna benämning gällde vid Vira Bruk, vet ej om det var en allmän benämning)
|
| Bajonettslipare |
Det färdigsmidda eggjärnet gick vidare till bajonettsliparna.
(Dessa kallades för bajonettfilare från 1750-talet [11])
(Samtidigt, in på 1800-talet omtalas filare som egen yrkesgrupp. Det är oklart hur områdena avgränsas) |
| Bajonettfilare |
(se ovan). |
Hylsfilare
(hölsefilare) |
|
| Bältare |
Utförde läderarbeten (baljor ?) |
Ca 1750 fanns det på Söderhamns faktori bland andra följande:
| 1 Bajonettsmed (mästare), 2 gesäller och 2 lärlingar |
| 1 Bajonettsliparmästare, 1 gesäll och 1 lärling |
| 1 Bajonettfilarmästare, 2 gesäller och 1 lärling |
Följande gällde vid tillverkningen av m/1791 vid Söderhamn
(Från Antons Svabs besök 1796):
`Dessutom sysselsattes en bajonettsmed, som för varje smidd bajonett få 12 skilling,
en bajonettvällare som fastsätter hylsan på armen och därför ha 3 skilling,
samt 2 bajonettfilare, som för filning och polering ha 4 skilling.'
Bajonettsmeden var normalt organiserade i skrån (t.ex. pistolmakarämbetet).
Vid Vira bruk hade det senast i början av 1740-talet skett en uppdelning så att svetsarna hade ett eget skrå.
7 januari 1704 skrev krigskollegiet till samtliga faktorier att dessa skulle med faktoriets stämpel märka pipor och lås man tillverkat.
Enligt 1850 års besiktningsförordning ska hantverkaren slå in sin namnstämpel å klingans inre sida nederst vid armen.
Tillverkningsnummer och årtal skall också stämplas där.
Vid Jönköpings faktori tycks det som om mästarstämplarna var `präglingsstämplade' (upphöjda) medan besiktningsstämplarna var mejselstämplade (inslagna). [6]
2. Tillverkare
Kung Gustav II Adolf beordrade 1620 att vapensmederna skulle flytta och verka i några speciellt utvalda orter,
Norrtälje, Norrköping, Sundsvall, Söderhamn och Örebro.
Smederna skulle fortfarande ha sina smedjor, men verksamheten skulle samlas i ett faktori.
En 'faktor' var ansvarig för tillverkningen ('slutmonteringen') inom faktoriet.
Faktoriernas verksamhet kom till en början att bedrivas mer i form av upphandling genom entreprenad än som av enskilt faktori utförd tillverkning.
Sedan Krigskollegium inrättats 1634, ställdes landets faktorier under dess ledning.
På 1700-talet organiserade faktorierna bättre, och smederna i staden tvingades arbeta för faktoriet.
3. Bajonettsmeder och stämplar
4. Besiktningen
| Sent 1700-tal |
Godkända bajonetter eller modifieringar från ca m/1775 till ca m/1799 stämplades med besiktningsmannen stämpel på armen nära hylsan. Stämpeln vid denna tid är krönt signatur,
tex krönt 'A', 'B', eller 'M'.
|
| 1822 års besikningsinstruktion |
Besikningsrustmästaren stämplade godkänd bajonett på sidan av armen.
Godkänd balja stämplades över haken.
|
| 1830 års besikningsinstruktion |
3 besiktningsmän, 1'a resp 2'a besiktningsofficerare samt en besiktningsrustmästare.
Bajonetten stämplades på sidan av armen, om den godkändes.
Godkänd balja stämplades över haken av besiktningsrustmästaren.
Toleranser: Klingan eller armen fick vara 0,2 decimaltum (ca 6 mm) kortare och 0,05 decimaltum (1,5 mm) smalare än modellexemplaret.
|
| 1850 års besiktningsförordning |
2 besiktningsmän, en besiktningsofficerare samt en besiktningsrustmästare.
Godkända bajonetter stämplas av besiktningsmännen i armen på samma sida som klackgången.
|
På m/1867 finns det även stämplar på motsatta sidan. Dessa är Detalj- respektive slutbesiktningsstämplar på Carl Gustaf Stad.
Det fanns ett antal rustmästare både på "tyg och gevärsförråden" och på faktoriet Carl Gustaf Stad (CG)
De som arbetade med vapenbesiktningar kallas besikningsrustmästare.
Förutom besiktningsrustmästarna fanns det ett par besiktningsofficerare på CG.
Under vissa perioder kallades gevärsförvaltare eller gevärsförrådsofficer in för att tjänsgöra som besiktningsman på CG.
5. Förbandsstämplar
Se databasen för Förbandsstämplar
6. Referenser
| Referenser |
| [1] |
Olsson, Roger. Uppsats i `Meddelande XXXXI-XXXXII Armémuseum', 1980-82 |
| [2] |
Lissmark, Bengt. `Svenska bajonetter 1696 - 1965', 1973 |
| [3] |
Kungsmark, Stefan |
| [3] |
Johansson, Kjell B, Artikel i `Samlarnytt', 19?? |
| [5] |
Kiesling, Paul, `Bayonets of the world' |
| [6] |
Stöckel, Johan F, `Haandskydevaabens bedömmelse', 1943 |
| [7] |
von Schreber, Tor Schreber, `Karolinska bajonetter och deras föregångare på kontinenten'.
`Föreningens armémusei vänner Meddelande IV `, 1941.
|
| [8] |
von Goës, Nils, `Söderhamns gevärsfaktori 1620 - 1813', 1988 |
| [9] |
Wennberg, Kåa, `Svenska böss- och pistolsmeder', 1989 |
| [10] |
Janzen, Jerry L, `Bayonets of the Remington cartridge period', 1993 |
| [11] |
nn, `Vira klingsmedja och liebruk', 1985 |
| [M] |
Egen/annan samling |