m/1804, m/1807, m/1815-20 med varianter

© Per Holmbäck Uppdaterad 2025-03-05

m/1804

TL	830	KL	700	HL	64	HD	25
Tillverkning Ericson, Eskilstuna 1000 studsare tillverkades 1804 - 1809. Alm [9,10] 700 [RO] bajonetter tillverkades, fast 400 hade beställts.				Vapen flintlåsstudsare m/1804 för fotjägare räfflat gevär m/1808, infanteri och jägare
AM.024966 AM.024966 AM.024966 Denna bajonett med sina 83 cm är den längsta antagna svenska bajonetten. Det är också den första bajonetten med låsring. Klingan är trekantig stukat med förstärkningsrand 60 - 70 millimeter från armen. Bajonetten skulle senare modifieras till fotjägarstudsare m/1815-20. Studsare med bajonett är konstruerad av artillerimajoren Carl Helvig. Studsare m/1804 hade ursprungligen inte bajonett, men 29/4 1807 beslutades det att den skulle förses med bajonett. 400 bajonetter var beställda från Ericsson, Eskilstuna, men 700 tillverkades. Anledningen var sannolikt ett missförstånd, '4' hade lästs som '7' [RO]. Gevär m/1808 tar samma bajonett som m/1804, men enligt Alm[4] ska den vara blank, ej brunerad.

m/1807

TL	822	KL	690	HL	68	HD	23,3
Tillverkning Studsaren tillverkades i Norrtälje faktori. Okänt var bajonetten tillverkades Endast 200 skall ha tillverkats Alm [9,10]				Vapen räfflat gevär m/1807 för infanteri och jägare
AM.024964 AM.024964 AM.024964 Hylsbajonett. Bajonetten har en 3-kantig stukatklinga, fyrkantig arm med rundade kanter. Hylsan har ett vinklat klackspår med brygga och fästes med vingskruv på hylsans undersida. Bajonetten kännetcknas också av längden, drygt 82 cm. Studsaren och bajonetten är konstruerad av artillerimajonren Carl Helvig. Planen var att beväpna hela infanteriet med räfflat gevär m/1807 som var ett mycket gott vapen. Detta blev dock för dyrt, och istället beställdes 35.000 musköter av olika modeller från England.

m/1815-20 fältjägare

TL	730	KL	617	PR	23
Tillverkning Studsaren tillverkades på Carl Gustav Stad (ca 100 st) Norrtälje gevärsfaktori (resten). Sannolikt gjordes bajonetten på båda faktorierna.				Vapen Studsare m/1815-20 för fältjägare
Det sista svenska flintlåsgeväret, m/1815-20, tillverkades i två varianter: med lång hylsbajonett för infanteriets jägare (Se "m/1815-20 fotjägare" nedan.) med sabelbajonett för fältjägarregementena. Detta är ett tung sabelbajonett med mässingsfäste och läderklädda trägrepp. Klingan är tveeggad och gjord från avkortade 1770-tals kavalleripalascher. Två varianter kan observeras; baserad på kavalleripalasch m/1773 och m/1778. Klingan skiljer sig aningen. 31/8 1820 beställdes 800 fältjägarstudsare med bajonett till Jämtlands fältjägarkår. År 1821 bestämdes, att Värmlands fältjägarekår skulle förses med "nya studsare med apterade huggare som bajonetter". Dessa vapen erhöllos 1822 och sedan de användts för målskjutning sändes de till Karlstad för att förvaras i regementets förråd. År 1855 förändrades ett antal studsare till slaglås och studsare med sabelbajonett tilldelades södra tulldistriktets kustbevakning. Förändringen gjordes vi Christianstads gevärsförråd.

m/1815-20 fotjägare

TL	680	KL	540	HL	63	HD	23,3
Tillverkning Studsaren tillverkades på Carl Gustav Stad (> 600 st) Norrtälje gevärsfaktori (resten). Carl Gustaf Stad tillverkade nya bajonetter. Oklart var bajonett m/1804 modifierades.				Vapen Fotjägarstudsare m/1815-20
Det sista svenska flintlåsgeväret, m/1815-20, tillverkades i två varianter: med lång hylsbajonett för infanteriets jägare. med sabelbajonett för fältjägarregementena. (Se "m/1815-20 fältjägare" ovan.) Klingan är trekantig stukat med förstärkningsrand 60 - 70 millimeter från armen. Många bajonetter är modifierade m/1804 tillverkade på Ericsson i Eskilstuna. Man ser en tydlig skarv där hylsan krympts. Carl Gustaf Stad tillverkade också ett antal nya bajonetter. Antalet av respektive typ är tills vidare okänt.

Tillverkad på Carl Gustaf Stad